Miljö

Avfallsgranskningar ger viktig information

På Westenergys anläggning omvandlas källsorterat hushållsavfall till energi. Avfallets kvalitet och energiinnehåll är väldigt varierande. Kvaliteten på avfallet bestämmer i stor utsträckning effektiviteten i hela produktionsprocessen och därmed satsar vi på avfallsgranskningar. Målet är att årligen kontrollera 100 avfallslaster genom stickprov. Förra året nådde vi nära målet med sammanlagt 85 granskade laster. Om det kommer laster med icke-brännbart material görs en reklamation om lasten som sedan returneras till leverantören. Miljömyndigheterna blir också informerad om avvikande laster.

Utöver vanliga lastgranskningar genomfördes också intensivgranskningar i fjol då flera människor genomförde avfallskvalitetsgranskningar samtidigt. Intensivgranskningar inriktade på att hitta stora metallföremål samtidigt som man kontrollerade arbetssäkerheten hos sopbilens chaufförer.

Förordningen om avstjälpningsplatser trädde i kraft 2016, det så kallade deponiförbudet, fastslog att inget material får placeras i deponier där den totala organiska kolen överstiger 10 %. Det avfall som enligt förordningen är särskilt utmanande består av olika bygg- och rivningsavfall som består av olika material som isoleringsskivor, PVC-plast, isoleringsull och glasfiber. Dessa kan inte längre deponeras och när det inte finns andra alternativ för utnyttjning hamnar de beklagligt ofta till förbränning. Sådana avfallsfraktioner är problematiska när det gäller energiåtervinning, eftersom värmevärde i dessa fraktioner är lågt och avfallet också innehåller fullständigt obrännbart material som i slutändan även kan också försämra bottenslaggens lämplighet för återvinning.

I fjol fanns det också ovanligt stora metallbalkar bland det brännbara avfallet som inte upptäcktes förrän de redan kommit till rostern. Avlägsnandet av balkarna var problematisk för driftspersonalen som var tvungen att brännskära föremålen till mindre bitar efter de hade fastnat i bottenslaggshanteringen. Metallen som sådan är väl lämpad för återvinning, vilket gör det totalt onödigt att den hamnar till en anläggning som Westenergy.

Skrubbern tar rökgasreningen till en ny nivå

När det gäller miljö är Westenergys centrala mål att rengöra anläggningens rökgaser så effektivt som möjligt och att övervaka utsläpp för att säkerställas rengöringseffekten. Diagrammen nedan visar information om resultaten av kontinuerliga utsläppsmätningar och av engångsmätningar som görs två gånger per år. Alla resultaten är jämfört med gränsvärdena som definieras i miljötillståndet.

Tidigare var anläggningens utsläppsberäkning skild från andra system, men år 2018 integrerades utsläppsmätningen till Valmets automationssystem. Integrationen av systemen har gjort det enklare att övervaka utsläpp. Under möjliga felsituationer finns också bättre pålitligt stöd tillhanda än tidigare.

År 2018 fortsatte arbetet med att installera en rökgasskrubber. Arbetet har börjat redan 2016 då processen för miljökonsekvensbedömningen inleddes. Detta följdes av en ansökning om miljötillstånd och samtidigt uppdaterades också tillståndet gällande avfallsfraktioner som lämpar sig till energiutnyttjande samt en höjning av avfallskapacitet för utnyttjande. I fjol begärde Westenergy ännu en ändring på tillståndsbeslutet för det ansågs att det nya tillståndet vad gäller vattenförvaltningen inte motsvarar kraven för energiutnyttjande av avfall på EU-nivå.

Bakom investeringen till rökgasskrubbern står BREF-referensdokumentet (Reference Document on Best Available Techniques) om energiutnyttjande av avfall. Dokumentet kommer att definiera bästa praxis samt rökgasernas utsläppsgränser för energiutnyttjande av avfall inom EU:s medlemsländer. Reningskraven i dokumentet är väldigt strikta och kommer att kräva en komplettering till den nuvarande halvtorra reningsprocessen med en rökgasskrubber.

Westenergys anläggning har redan nu en hög nivå på rengöringseffekten – över 99 % av alla föroreningar kan tillvaratas ut ur rökgaser. Skrubbern höjer därtill på rengöringseffekten i rökgasreningen, eftersom den i synnerhet minskar speciellt syra föroreningar såsom saltsyra och svaveloxid i rökgaserna.

Slutprodukten till råmaterial för nya produktionsprocesser

På Westenergys anläggning uppstår årligen ca 30 000 – 40 000 ton bottenslagg som består av aska och metaller och nästan 100 procent av dessa material kan utnyttjas. Andelen organiskt kol i bottenslaggen analyseras först, eftersom den speglar effektiviteten vid förbränning. Resultaten har varit utmärkta och ur miljösynpunkt fungerar förbränningsprocessen effektivt.

De största metallföremålen separeras från bottenslaggen redan vid Westenergys anläggning och materialen kan återvinnas. Lakeuden Etappi och Suomen Erityisjäte i Ilmajoki ta hand om processen för att separera metallerna även noggrannare från bottenslaggen och utnyttjar därefter resten av bottenslaggen. Bottenslaggen hanteras med en ADR-torrseparationsteknik. Tack vare den avancerade tekniken kunde bottenslaggen hanteras utan förbehandlingar för första gången i fjol. Efter separeringen kan värdemetaller användas igen som råvaror och mineralfraktion som liknar stenmaterial kan återvinnas.

Mineralfraktionen används för att ersätta naturlig sand och grus i olika slags betongprodukter samt inom jordbyggnadsarbete. År 2018 användes mineralier exempelvis som bottenmaterial till jordbyggnasarbete för gårds- och trafikområdena därtill för ett nytt växthus. Dessutom utnyttjades mineralerna under ett nybyggt foderfält i en ladugård. Suomen Erityisjäte producerade också CE-märkta konststenmaterial från mineralfraktionen.

Tidigare minskade en tung miljötillståndprocess på möjligheterna att utnyttja bottenslagg men den s.k. MARA-förordningen (statsrådets förordning om återvinning av vissa avfall i markbyggnad) trädde i kraft år 2018 och den har gjort processen märkvärdigt lättare. MARA-förordningen möjliggör att man kan utnyttja bottenslagg efter att myndigheterna fått meddelande om proceduren. Förordningen har ökat märkbart på användningen av mineralmaterial och år 2018 utnyttjades över 70 000 ton av dessa material i olika projekt.

Att utnyttja bottenslagg representerar cirkulär ekonomi som bäst – av bottenslaggen utnyttjas nästan 100 procent och av restprodukter från Westenergys anläggning omvandlas råmaterial för en annan produktionsprocess. Att utnyttja bottenslagg är också meningsfullt ur miljösynvinkel. Mineralfraktioner ersätter naturliga råmaterial som t.ex. grus och sand och ytterligare så belastar återvinning av metall betydligt mindre miljön än malmbrytning och metallförädling.

Att övervaka miljöns tillstånd spelar en central roll

Miljöns tillstånd kring Westenergys anläggning följs upp för att säkerställa att anläggningens verksamhet inte belastar miljön. Grundvattenbrunnarna i området hör till uppföljningsprogrammet och granskningar av anläggningsområdets ytvatten görs under våren och hösten av en utomstående granskare. Inga skönjbara förändringar har kunnat konstateras under anläggningens livstid.

I skogsområdet nära anläggningen finns stuplav som är en nära hotad (NT) art dess utbredning och tillstånd undersöks med hjälp av en utomstående granskare. Lavarna reagerar snabbt till luftföroreningar så de är bra bioindikatorer. Inga skönjbara förändringar i stuplavsbeståndet har konstaterats under anläggningens livstid.

Westenergy deltar också i gemensamma luftkvalitetsobservationer i Vasatrakten tillsammans med andra industriföretag i regionen samt med kommuner och städer. Under 2000-talet har trenderna i regionen för de totala utsläppen haft en måttlig minskning.

Kontinuerliga rökgasmätningar

Obs!
1 mg = 1 milligram = en tusendel av ett gram eller 0,001 gram
1 µg = 1 mikrogram = en miljondel av ett gram eller 0,000001 gram
1 ng = 1 nanogram = en miljarddel av ett gram eller 0,000000001 gram

rökgasernas utsläppshalter 2018

partiklar 2018

TOC (totalt organiskt kol) 2018

HCl (saltsyra) 2018

SO2 (svaveldioxid) 2018

NOx (kväveoxider) 2018

CO (kolmonoxid) 2018

HF (fluorväten) 2018

NH3 (ammoniak) 2018

Hg (kvicksilver) 2018

Engångsmättningar

Cd+Tl (kadmium och tallium) 2018

tungmetaller 2018

dioksiner och furaner 2018

kemikalieförbrukning 2018

årliga uttsläpp 2018